Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjerna fokuserar på att förebygga, utreda och åtgärda så kallad arbetsrelaterad psykisk ohälsa, APO. I detta begrepp ingår depression, ångest, utmattningssyndrom och andra typer av stressrelaterade diagnoser.

Målet med riktlinjerna är att ge företagshälsan ett forskningsbaserat och kvalitetssäkrat underlag för att stödja arbetsgivares förebyggande arbete mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa, APO. Riktlinjerna omfattar också vägledning i arbetssätt och metoder för att utreda och arbeta med åtgärder när någon drabbats av psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Ladda ner riktlinjerna i sin helhet:

linkRiktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjerna i korthet

I riktlinjerna finns vägledning och kunskap om:

  • hur arbetsrelaterad ohälsa kan förebyggas genom främjande arbete
  • relationen mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
  • metoder för att kartlägga och analysera arbetsrelaterad psykisk ohälsa
  • översikt över frågeformulär för kartläggning och analys
  • vad egna frågeformulär för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön bör innehålla
  • arbetsplatsrelaterade riskfaktorer
  • faktorer som främjar psykisk hälsa
  • åtgärder på medarbetarnivå
  • åtgärder på organisationsnivå
  • utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa
  • signaler på psykisk ohälsa
  • samtalsmetodik enligt survey-feedback-metoden (gruppnivå)
  • samtalsmetodik enligt KOF- och ADA-metodiken (individnivå)

Goda argument att använda i dialog med arbetsgivare

Till samtliga evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården finns tillhörande arbetshälsoekonomiska verktyg. Dessa är ett bra stöd för att stärka insatser mot ohälsa och satsningar på hälsa genom att ge de ekonomiska argument som ofta efterfrågas av arbetsgivare.

Forskning visar att att arbeta långsiktigt och systematiskt med att förebygga och åtgärda psykisk ohälsa. Goda argument som i dialog med arbetsgivare kan lyftas fram är att:

  • Produktiviteten hos medarbetare ökar med upp till fem procent genom ett långsiktigt, systematiskt och evidensbaserat förebyggande arbete som inkluderar åtgärder både på arbetsplatsen och för den enskilde medarbetaren.
  • Sjuknärvaro har negativa effekter på medarbetares prestation och produktivitet.
  • Studier på svenska arbetsplatser visar att medarbetare som upplevde arbetsmiljöproblem på sin arbetsplats uppskattade sin prestationsförsämring till i genomsnitt 38 procent. Enligt studien orsakade arbetsmiljöproblem högre prestationsnedsättning än hälsoproblem.
  • Dåligt ledarskap och bristande socialt klimat var enligt de svenska studierna de faktorer som påverkade prestationen mest.

Hälsa och ohälsa i kronor

Till riktlinjen finns också ett arbetshälsoekonomiskt verktyg där arbetsgivaren kan räkna på vad psykisk ohälsa kostar och hur kostnadseffektivt det är att satsa på förebyggande åtgärder.

Läs mer om och ladda ner arbetshälsoekonomiska verktyg.

Länkar till verktyg och metoder som det hänvisas till i riktlinjen

Samtalsmetodik

Om problembaserad samtalsmetodik (föreläsning kort 8 min)

Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång – ADA-metoden

Krav och funktionsschema – KOF