Riktlinjer vid ländryggsbesvär

Riktlinjerna presenterar ett underlag för att utreda och åtgärda ländryggsbesvär.

Målet med riktlinjerna är att ge företagshälsan ett forskningsbaserat och kvalitetssäkrat underlag för att utreda och åtgärda ländryggsbesvär. De är utformade för att vara lätta att tillämpa och tar tillvara företagshälsans mångsidiga kompetens inom arbetshälsa och nära koppling till arbetsplatsen. Ladda ner riktlinjerna i sin helhet:

linkRiktlinjer vid ländryggsbesvär

Riktlinjerna i korthet

Riktlinjerna omfattar bedömning av hälsa, kapacitet och arbetsförhållanden samt åtgärder vid ländryggsbesvär. Du hittar vägledning och kunskap om:

  • Psykosocial riskbedömning
  • Ryggspecifik arbetsförmåga (självrapporterande)
  • Medicinsk utredning och funktionsbedömning
  • Klinisk undersökning
  • Funktionstest
  • Bedömning av arbetsplatsen och arbetsuppgifter
  • Evidensbaserade råd om åtgärder
  • Metoder för självhjälp
  • Medicinering vid ländryggsbesvär
  • Fördjupad utredning och anpassningar på arbetsplatsen
  • Belastningsergonomisk utredning
  • Vibrationer
  • Arbetsplatsanpassning
  • Fysioterapi och träning
  • Generell problematik på arbetsplatsen
  • Utredning av den psykosociala arbetsmiljön
  • Rehabilitering
  • Uppföljning

Goda argument att använda i dialog med arbetsgivare

Omkring 80 procent av befolkningen drabbas någon gång i livet av ryggbesvär och besvären är ofta återkommande och det är vanligt att besvären påverkar arbetsförmågan. Ryggbesvär är också en mycket vanligt orsak till sjukskrivning. I dialog med arbetsgivare kan det belysas att forskning visar att:

  • Ryggbesvär ökar risken för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro något som förutom det personliga lidandet är kostsamt för en verksamhet i form av produktionsbortfall och rena sjukskrivningskostnader.
  • Det är mycket ovanligt att ryggbesvär beror på ryggsjukdom eller annan sjukdom. Däremot finns ett starkt vetenskapligt stöd för ett samband mellan ryggbesvär och psykosociala faktorer i arbetsmiljön.
  • Det finns belagda risker i den fysiska arbetsmiljön; framförallt tynga lyft, vridna arbetsställningar och arbete på vibrerande underlag.

Hälsa och ohälsa i kronor

Till samtliga evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården finns tillhörande arbetshälsoekonomiska verktyg. Dessa är ett bra stöd för att stärka insatser mot ohälsa och satsningar på hälsa genom att ge de ekonomiska argument som ofta efterfrågas av arbetsgivare. Det finns ett särskilt arbetshälsoekonomiskt verktyg framtaget i syfte att räkna på och på så sätt få stöd för sakliga argument för att genomföra åtgärder vid ryggbesvär på arbetsplatsen. Läs mer om och ladda ner arbetshälsoekonomiska verktyg här.

Länkar till verktyg och metoder som det hänvisas till i riktlinjen

Bedömning av hälsa, kapacitet och arbetsförhållanden

Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ)

Oswestry low back pain Disability Index (ODI)

Roland Morris Disability Questionnaire (RMDQ)

Patient-Specifik Funktionell skala (PSFS)

Funktionstest

PILE lift-test

The 6-minute walk test

Bedömning av psykisk status

Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS)

Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD)

Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS)

Ergonomisk riskbedömning

Quick Exposure Check

Övrigt

Krav och funktionsschema – KOF

Webbutbildning KOF

Ryggboken